Sedan jag tog hem Kora har mycket förändrats här hemma. Mycket till det bättre, men också en hel del till det sämre. Många frågar mig om det är stor skillnad på att ha en eller två hundar, och ja, det är det.
Kostnaden blir dubbelt så stor, rent ekonomiskt. Det går åt mer mat, godis, ben, leksaker, bäddar och bajspåsar. Det är två försäkringar som ska betalas. När jag behöver hundvakt är det TVÅ hundar som ska lämnas bort.
Hundar lär sig av varandra, social inlärning kallas det. Ville har lärt Kora mest saker. Kora har bidragit med att lära Ville att ljud är något läskigt. Kora har lärt sig att man helst inte ska ha närkontakt med andra hundar, då Ville morrar så fort hon nuddar honom. Hans gigantiska kroppszon är ett kapitel för sig. Hon har också lärt sig att göra utfall mot andra hundar. Hon är inte dum inte! Det är inte svårt att lägga ihop ett plus ett. Ville gör ett utfall och vänder sig till mig och får en godis. (I min och Villes värld gör han ett utfall, slutar och får därför en godis)… Det är alltså mestaldels negativa saker dom har lärt sig av varandra.
Men Kora har även lärt Ville att slappna av lite. Hans gigantiska kroppszon är lite mindre än var den var innan hon flyttade hem till oss. Och Koras resursaggression är näst intill obefintlig i närheten av Ville, han har lärt henne att hon får behålla sina godsaker och att han får behålla sina. Han har även lärt henne att hon kan få hans godsaker, ibland, om hon verkligen vill ha dom och frågar snällt först.
Trots allt det negativa en till hund har fört med sig, är det såklart värt det. Kora avgudar Ville, och Ville har någon slags hatkärlek tillbaka till Kora. Att se dom sträcka ut tillsammans, sova brevid varandra, ha dragkamp och söka efter mat utan några sura miner är det bästa som finns!
Jag har bara ett råd till alla er som har en hund och vill skaffa en till; tänk efter både en och två gånger. Är du redo för en till hund? Ekonomiskt och tidsmässigt? Och framförallt, är din hund redo för en till hund?
Allt för många hundar omplaceras. Allt för många vill hjälpa dessa underbara varelser från misära förhållanden. Men tänk på att du har lovat hunden du redan har hos dig, ett ansvar för resten av dennes liv. Jag har många vänner och bekanta som för tidigt har tagit hem en till hund. Det har främst handlat om rescuehundar från utlandet och omplaceringar från Sverige. Först har de adopterat en hund för att sedan, bara ett par månader senare ta hem en till.
Du lär inte känna en hund på ett par månader. Speciellt inte en omplacering, som du ofta inte vet vad den har varit med om. Kora kunde vara lös överallt hennes första år i Sverige. Nu efteråt har jag insett att hon var för osäker för att våga dra iväg. Ofta är hunden väldigt lugn till en början, och sedan är det vanligt att problemen börjar hopa sig. Förmodligen är dessa hundar så inne i sina skal, att dom inte vågar visa utåt vad dom känner. Vi gör vårt bästa för att få dessa trasiga liv att lita på oss, vi skapar en relation och hunden börjar känna sig trygg. Den börjar visa vad den tycker om och vad den tycker illa om. Kanske är den osäker på andra hundar och börjar plötsligt att kasta sig efter mötande hundar på promenaden. Kanske är den rädd för hantering och tycker att det är jätteläskigt att klippa klorna eller bli borstad, och börjar plötsligt göra motstånd när du ska hantera den.
Jag vill verkligen inte trampa någon på tårna. Jag har själv varit där, där längtan efter en till hund är så otroligt stark. På något konstigt sätt så räcker det inte med den man redan har, det är som ett beroende. Man vill bara ha mer av det goda. Och det är inget fel med det! Men se till att du och din hund vet vart ni har varandra först, annars kan er relation lätt förstöras och bli problematisk.
Jag har noll inspiration till att skriva inlägg här just nu… träningssuget är också ganska obefintligt. Det enda som räknas just nu är våra dagliga promenader i solen bland alla tusentals vitsippor i skogen bakom C´s hus. Är det något ni vill att jag skriver om? Det kan ju vara vad som helst egentligen… allt ifrån träning till trix till beteenden… you name it. Om ni inte har några önskemål så kommer det nog inte hända så mycket här förrän inspirationen kommer tillbaka.
PUSS på er!
